Hem
Historik

Kungafonden tillkom genom en riksinsamling 1943 i samband med den förstärkta försvarsberedskapen. Initiativet kom från flera av landets främsta företrädare för regeringen, försvarsmakten, frivilliga försvarsorganisationer, fackliga och arbetsgivarorganisationer samt flera andra sammanslutningar.

Bakgrunden till bildandet av Kungafonden var några svåra militära olyckor som engagerade hela svenska folket, i en tid när det sociala skyddet ännu var dåligt utbyggt. De olyckor som man närmast tänkte på var färjeolyckan i Armasjärvi och högtryckssprängningen av pansarbåten Gustaf V 1940, Hårsfjärdenolyckan 1941 där jagarna Göteborg, Klas Horn och Klas Uggla efter explosioner sattes i brand och sjönk snabbt samt minsprängningen av ubåten Ulven 1943. Vid samtliga olyckor omkom flera personer.

Dåvarande kung Gustaf V ställde sig som beskyddare för insamlingen och därmed uppkom namnet "Kungafonden Med folket för fosterlandet". Insamlingen pågick under åren 1943 till 1946. Inledningsvis skedde detta genom en 1-kronas-insamling. Därefter följde olika aktiviteter. En del tämligen spektakulära och uppmärksammade. Insamlingen gav drygt 5 miljoner kronor.

Sedan 1943 har cirka 10 000 personer fått bidrag från fonden. Drygt 70 miljoner kronor har hittills betalats ut i bidrag. Fonden har årligen fått cirka 250 ansökningar om bidrag.  Cirka 3 miljoner kronor har fonden på senare tid  betalat ut i bidrag per år.

Fondens stadgar
Organisation
Historik